coffecup

Jag läste ett inspirerande blogginlägg hos Kim M. Kimselius tidigare idag, som handlade om disciplin i skrivandet. Det träffade helt rätt och gav mig eld i baken, och jag insåg att det är hög tid att sätta tydliga mål om jag ska få något gjort. Det har varit knalt med disciplinen både när det gäller romanskrivandet och bloggandet så nu har jag bestämt mig för följande veckomål för bloggen:

  • Inspirationsinlägg – 1 per vecka
    t.ex. en egen bild eller någon kortare text/poesi eller en skrivövning.
  • Boktips/recension – 1-2 per månad
    jag hinner nog inte läsa så det räcker till en i veckan.
  • Uppdatering om romanen – 1 per vecka
    ett ganska tufft mål men jag tror jag behöver det för att inte tappa styrfart igen.

Nu tycker jag faktiskt att jag varit riktigt finurlig för om jag följer de här målen kommer jag automatiskt att jobba mer regelbundet både med målning, skrivande och bloggande!

header-stor

Det här var nog årets roligaste och läskigaste uppdrag. Jag blev tillfrågad om jag skulle vilja måla omslaget till Lupina Ojalas kommande fantasy-roman och eftersom jag verkligen gillar det Lupina skriver så blev jag förstås jätteglad för chansen. Samtidigt är det ju otroligt läskigt att göra något man aldrig gjort förut. Ja… måla kan jag, men något bokomslag hade jag aldrig gjort förut.

Vi pratade igenom lite tankar och idéer först och så gjorde jag några skisser som förslag. Och efter några omritningar var vi båda nöjda och jag satte igång med färgarbetet.

Bilden är gjord i flera lager med blandade tekniker. Man kan ju tycka att det är överdrivet att ha flera olika lager på en bild som ska tryckas. Den blir ju helt platt och alla strukturer försvinner. Men… det finns ett skäl. När jag jobbar i lager så känner jag att bilden får ett djup och en historia bakom, som finns och andas i bilden, även om den inte rent praktiskt syns. Magiskt på något sätt!

Nu väntar jag bara med spänning på att boken ska komma ut. Boksläpp i februari 2017. Under tiden kan jag ju läsa Lupina Ojalas första roman ”Tårpilens År” en gång till. Jag älskade den första gången och är lite sugen på att besöka den världen igen. Den nya romanen ”Toner av guld” är en fristående fortsättning på ”Tårpilens år” och har du missat den, kan du läsa mer och köpa den HÄR.

Och HÄR kan du läsa en kort intervju med mig på Lupina Ojalas egen hemsida.

Idag har det mest regnat och varit grått och det har än så länge inte blivit så mycket skrivet. Det blev färglådan som ropade på mig i stället. Det var bra eftersom jag har haft en bild i huvudet hur länge som helst som illustration till min övningstext ”En tallrik solsken”. Idag fick jag till bilden som jag ville ha den så nu har min text fått en egen bild.

Klicka på bilden för att läsa texten.

1-2015-07-09 17.07.53

Bild © Anna Sporring, 2015

Jag har en målarperiod

Svisch, så gick tio dagar och jag har inte skrivit ett enda ord. Jo, en och annan shoppinglista och någon enstaka att-göra-lista förstås. Men i övrigt har det varit tunt på skrivfronten.

Då och då kommer jag in i perioder när jag bara inte får ur mig några ord och nu för tiden har jag slutat slå på mig själv för det. I stället försöker jag hitta annat som jag gillar och som håller kvar en känsla av flöde. Den här gången har det varit färg och målande som pockat på.

Och lite läsande har det också blivit. När jag inte kommer igång att skriva så känns det skönt att läsa. Det ger mig lugn och nya infallsvinklar och ibland är det bara avkopplande.